U21 EM tjuvstartade igår. Finland imponerade en halvlek med högt tempo på sitt passningsspel och Englands 1-0 mål var inte välförtjänt. När Mancienne blev utvisad och HBK-Sparv sköt 1-1 trodde jag lite på finnarna. Rutinen övervann dock naiviteten och när Richards satte 2-1 tidigt i andra dog finnarnas spel och man var aldrig riktigt i närheten av att kvittera. Med detta sagt imponerade inte engelsmännen och man måste höja sig ett antal snäpp om man vill stå som segrare i turnerningen.
Kvällsmatchen mellan Tyskland och Spanien bjöd på en del utrops- och frågetecken. Det största utropstecknet får bli tyskarnas spjutspets Mesut Özil som borde gjort både ett och två mål. Om man bortser från att turktysken hade laddat sin bössa med för dagen blött krut har vi en framtida stjärna i Özil. Tyskarnas spel får en också att tänka tillbaks på svunna tider, kanske inte så konstigt med tanke på att förbundskaptenen heter Horst Hrubesch, en man som inte klippt sig på tjugo år. Så fort spanjorerna erövrade bollen låg det åtta tyskar bakom boll. När man sedan erövrat bollen var det tre, möjligtvis fyra passningar rakt fram som gällde, sen skulle bollen vara uppe på sista tredjedelen av banan.
Spanjorerna imponerade inte alls, och den lille stjärnan Bojan Krkic, som jag sett fram emot att se, var som en skugga. Han syntes knappt alls, misslyckades med allt han försökte sig på och byttes sedermera ut.
Idag spelar Sverige mot Vitryssland, och hur mycket det än snackas om att vitryssarna inte ska underskattas och är duktiga så ska Sverige vinna idag. Den glädje och förväntan som verkar spira i det Söderbergska landslaget ska inte förstöras av ett gäng hockeyfrillor.
Efteråt bär det av till Olympia, där jag äntligen ska få se Mario Balotelli och Sebastian Giovinco live. Sedan är ju matchen som sådan, Italien - Serbien, inte dålig den heller.
tisdag 16 juni 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar